När jag träffade Twin för allra första gången och såg Cinema Bizarre live.
Jag och Malin hade pratat över nätet i över ett år, och blivit riktigt bundis! Vi fyller år på samma dag, fast hon är 93a, så vi kallade oss för Twins. Vi hade ett stort gemensamt intresse; Tom Kaulitz. 
Vi lyssnade även på lite gemensam musik, bland annat Cinema Bizarre. Så en dag så frågade Malin ifall jag ville följa med på konsert med dem i september, och självklart ville jag det! Egentligen var det väl ett under att min (lite överbeskyddande) mamma vågade släppa iväg mig ensam hela vägen upp till Nyköpong för att träffa en tjej som hon inte visste något om.
Jag minns vårat första telefonsamtal som det var igår, fyfaan vad nervöst det var. Men direkt när jag hörde hennes röst så skrattade jag och tänkte "vafan, det där var ju inte så farligt" och sedan pratade vi i flera timmar. 
När dagen D kom så var jag så himla spänd!! Hade tagit ledigt från skolan för att ta bussen upp till Malin, sedan åka till Stockholm och gå på konserten, och sedan sova över hos henne. 
Men allting gick jättebra, vi klickade direkt och hade jätteroligt! 

Malin har verkligen ärrat sig fast i mitt hjärta. Hon är en del av mitt liv, och det kommer hon alltid att vara. Jag älskar henne mer än allt på jorden, hon är min tvilling. Även att vi glider ifrån varandra och inte alltid är jätteöverens så kan jag alltid lita på henne. Och hon har visat att hon litar på mig.
Vi har känt varandra i två och ett halvt år, men det känns som vi har känt varandra för evigt. 
Hon är en av de finaste i mitt liv, och jag älskar henne så sjukt mycket. 


Min fina <3