Ett och ett halvt år.

Jag älskar den här mannen, kan inte förneka det.
Det har gått 1,5 år nu, och jag är mer säker på detta än jag någonsin varit.
För första gången som tonåring ser jag på framtiden med nyfikna ögon, inte förvirrade eller tvekande som innan.
Vi har sett livets ljusa dagar, men även de mörka och vi har tagit oss igenom dem tillsammans.
Jag vet att vi kan klara allt.

"And she said, that we could do anything, as long as you're my everything, you're  all I'll ever need"


Detta skulle bli en pussbild, men något gick snett.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

RSS 2.0