Fan vad jag är liten. Jag är 19 år och det är nu livet börjar på riktigt, men jag känner mig fortfarande som 15 och maktlös. 
Snokade lite på facebook nyss, som man brukar göra. En av mina gamla klasskompisar ska ha barn när som helst nu. En annan har börjat i lumpen. (säger man så!?) Och flera jag känner har dragit utomlands, Australien, Portugal, Afrika, Grekland, USA.

Vad jag har gjort sedan jag slutat gymnasiet?
Jag hade sommarlov. Precis som när man var 15. Jag gjorde ingenting viktigt, och sedan började jag skolan igen. I samma stad som innan. Kände mig så jävla speciell och modig när jag började på folkhögskolan men insåg snart att jag är kvar på samma ställe i livet som jag var för ett år sedan, medan alla de andra går genom livet med stormsteg.

Ska jag tänka att jag har allt det där kvar, eller att jag missar en massa?