Jag har suttit länge och funderat över om jag ska skriva det här inlägget eller inte. Men sedan tänkte jag, fuck society, fuck alla som säger att man inte får vara nöjd med sin kropp, fuck alla som kommer ta illa upp. 

Jag hamnade i en diskussion om kroppar med en kompis för ett tag sedan. Och vi kom fram till att det är så sjukt illa, att man aldrig kan få vara nöjd idag. Det är inte okej att säga "jag gillar min kropp". Är du smal ska du tycka att du är för smal, och är du större så ska du tycka att du är tjock. Du får aldrig tycka att du duger. 
Visst låter det sjukt? Men det är ju så det är idag, hur många bilder ser ni inte på facebook och andra medier idag som handlar om "drömkroppen"? 

Jag är väldigt nöjd med min kropp. There, I said it. Självklart finns det saker jag har komplex över, och kommer väl alltid ha det, men över lag så är jag nöjd. Min kroppsform, min vikt, mitt utseende. Jag älskar det.
Jag vet att många (mest i gymnasiet jag gick på) trodde att jag var anorektisk ett tag. Men då ska jag tala om för er, att jag har aldrig någonsin varit anorektisk. Jag är smal nog för att klassas som underviktig, har ett lågt BMI osv. Så underviktig kan ni kalla mig hur mycket ni vill. Men anorexi är en sjukdom. Det är en stor skillnad. 
Jag har aldrig velat svälta mig själv, eller gå ner i vikt. 
Som minst vägde jag 43 kilo vid 18 års ålder, och då kämpade jag till tårar för att gå upp i vikt. Jag blev ännu mer depirmerad på grund av det, och började skolka osv. Jag lät helt enkelt min kropp avgöra allt. Jag är byggd på det här sättet, och jag har svårt för att lägga på mig. Men det förstod jag ju inte då. 
Idag väger jag 52 kilo, och jag tränar lite granna för att få kroppen i form. Inte så mycket som jag borde dock, är ganska lat. Jag älskar skräpmat, chips och läsk. Jag äter nog mer snacks än en genomsnittlig svensk haha, men ändå förändras inte min kropp. 

Jag är den finaste människan i mitt liv, och ni borde vara de finaste människorna i era liv.
Var nöjda med det ni har, och var glada över att ni är friska. Tänk på allt ni har, istället för vad ni inte har.